fredag 18 juni 2010

Allergi-funderingar

Allt eftersom jag blir bättre på att hantera sländan, desto mer vill jag ta med mig sländan dit jag beger mig. Men tanken har slagit mig vid flera tillfällen, det är ju som om jag har med mig ett pälsdjur på bussen, på jobbet, på offentliga platser.

Hur är det med allergier?

Jag har aldrig tänkt tanken när jag sitter med en stickning i samma sammanhang, men jag är lite orolig när det gäller spinningen. Utsätter jag andra för fara genom min hobby? Hur resonerar ni andra? Tar ni med er sländan och ull var som helst? Har ni personliga erfarenheter kring detta?

13 kommentarer:

  1. Tycker inte att du behöver vara orolig egentligen. Ingen tänker ju på sådant när dom sprutar på sig parfym på morgonen eller ställer sig och rökar på stan! Tror nog inte att det är så himla farligt, folk har ju kläder med ull i så jag tror nog du kan spinna där du har lust:-)

    SvaraRadera
  2. Tycker att det är en bra tanke! Vi bör alltid tänka på våra medmänniskor och deras eventuella besvär och föregå med gott exempel. Huruvida det är bra eller inte vet inte jag, hur mkt dammar det? Sunt förnuft kanske räcker?

    SvaraRadera
  3. Tja... Man blir väl inte mer allergisk av ospunnen än av spunnen ull? Fast det yr onekligen lite mer. Har man ullarllergi är det klart att man kan må dåligt, men jag vet inte hur vanligt det egentligen är. I Göteborg sätter man sig längst bak i bussen och spårvagnen om man har djur med sig. Skulle jag spinna hade jag väl fått sätta mig där, folk borde inte kunna säga så mycket då :)

    Vill man visa hänsyn kan man ju försöka att undvika fibrer som dröser mycket. Och så klart vara lyhörd. Ber någon en sluta för att de mår dåligt av flygande ull får man väl lägga ner arbetet.

    Oroa dig inte för det där. Och ta inte illa vid dig om någon ber dig sluta. Och ta inte illa vid dig när de börjar glo heller, det är inte speciellt vanligt att folk spinner på stan :)

    SvaraRadera
  4. Jag är allergisk mot ull och blir så glad att någon tänker på detta!
    Jag går på stickkaféer och får ibland flytta på mig men det brukar gå bra, jag går på Syfestivalen även om jag hostar i några dagar efteråt, men där är det ju MYCKET som flyger i luften.
    Nu har jag inte varit med när någon spinner, så jag vet inte hur mycket fibrer som du sprider omkring dig men det enklaste är väl att fråga om du märker att personen brevid dig drar sig lite undan. Själv vet jag inte hur mycket jag skulle reagera men jag skulle absolut inte ta illa upp eller tycka att du gjorde fel som gör det på allmän plats. I värsta fall fick jag be dig sluta eller att någon av oss flyttar lite på sig...
    Så mitt råd är att spinn när du vill men var lyhörd på hur folk reagerar runt dig. Själv har jag ju gärna en stickning eller virkning med mig, så jag förstår dig fullständigt!

    SvaraRadera
  5. Det är verkligen snällt av dig att tänka så, inte vidare vanligt. :)
    Att man är allergisk som Humlan här ovanför är inte helt vanligt. Ull är inte riktigt samma sak som vanliga pälsdjur. Som jag har fått det förklarat av våra läkare så är det mest lanolinet (fettet) i ullen man är allergisk mot och det är inte lika "lätt-flygande" som de partiklar man är allergisk hos hund, katt, häst osv. Där är det partiklar från själva huden och inte pälsen i sig som är boven.
    Jag vet inte vad du säger om det Humlan? Kan det vara en ok förklaring eller svamlar läkaren?
    Här är hela familjen pälsallergiker, men ingen av oss är allergisk mot ull. (Tack och lov). Men jag frågade faktiskt läkaren till min minsting eftersom han är rätt extremt allergisk och astmatisk, det var där jag fick ovanstående förklaring och det gjordes dessutom ett test.
    Så det är inte riktigt som du att går runt med ett pälsdjur när du spinner. Men däremot ull :)

    SvaraRadera
  6. Jag har förklarat för läkare att jag reagerar på all ull, och när jag gjorde det hade jag precis satt mig på en tidning för att tyget i hans besöksstol stacks rakt igenom mina långbyxor. Han talade om att det inte var ull (vilket det var, jag kollade senare) och att man inte kan reagera så. Tyvärr bryr sig inte min kropp om vad läkarvetenskapen säger utan jag reagerar på tyger och garn. Däremot reagerar jag mindre på ett blankslitet tyg, vet inte om det släpper mindre fibrer eller vad det är, och jag förstår inte hur ull kan stickas rakt igenom kläderna, men jag reagerar och det måste ju läkarna acceptera.

    Att jag hostar och kliar på Syfestivaler och i vissa affärer där dom har obehandlad ull med lanolinet kvar är däremot inget dom har ifrågasatt.

    @Maria; Jag har fått samma förklaring som du, som du ser ovan, och det stämmer nog oftast, men man måste ju också acceptera att man reagerar även om läkarna säger att man inte ska göra det. (Jag är testad på fårull för många år sedan och fick en reaktion, men då var det väl med lanolin antar jag.)
    Jag hoppas att ingen i familjen börjar reagera, för det är besvärligt att hitta allternativ, men lite också på hur ni mår oavsett om läkare accepterar det eller inte.

    SvaraRadera
  7. Så många bra och tänkvärda kommentarer du fått på ditt inlägg! Håller med bla Linda ovan. Tycker att det är VÄLDIGT OMTÄNKSAMT av dig att tänka på andra :)
    Har numera signaturen Lilli ( = f.d. Lil med bloggen och butiken Emlina, du vet ) En annan bloggare kallar sig Lil också så jag har bytt så att det inte blir förväxlingar :)

    SvaraRadera
  8. Humlan: spännande att höra dig berätta! :) Du har rätt i att man alltid ska ta läkarkåren med en nypa salt. Det har vi märkt många, många gånger om. Skratt! Min minsting är bara två år men väldigt känslig för pollen. Läkarna (alla utom en, tack och lov) fortsätter ihärdigt hävda att man inte kan vara pollenallergisk när man är så ung. Det verkar vara väldigt ovanligt med läkare som är flexibla och kan anpassa sig efter patienters symptom istället för manualer. ;)

    Låter verkligen inte kul att vara så känslig som du är. Huga! Måste vara rena mardrömmen för någon som är stickintresserad. Hjälper antihistaminer eller är allergin så stark att den slår igenom ändå?

    SvaraRadera
  9. Maria; Tyvärr hjälper inte antihistaminer mer än att det kan lindra nässelutslagen eller minska nästäppan, men jag kan ju inte bära eller arbeta med ullen.
    Men oftast går det bra att vara med i sticksammanhang och jag brukar trösta mig med att det är nyttigt för plånboken att inte kunna köpa alla fina garner... ;) Men det är ofta svårt att hitta garner som kan ersätta ullgarnet med dess form- och värmeegenskaper. Silket t.ex värmer bra men är ju helt stumt.

    SvaraRadera
  10. Tack för alla era kommentarer och för att ni delat med er av era berättelser. Jag kommer nog fortsätta vara orolig.

    Kanske passar spinningen bäst på hemmaplan eller i säkra miljöer?

    SvaraRadera
  11. Hej!
    Jag har kommit i kontakt mycket med obehandlad ull i samband med blöjbyxor för tygblöjor. Ull är ingen allergen. Det är tvärtom mycket ovanligt att man är allergisk mot obehandlad ull. Folk som reagerar på ull är oftast i själva verket inte allergiska mot ullen, utan mot alla kemikalier som finns i den pga färgning, super-wash-behandling osv.

    SvaraRadera
  12. Hjälp!!! Har blivit helt såld på tvåändsstickning - men men, nu visar det sig att jag får klåda runt ögon och mun när jag stickar - ska jag vara tvungen att sluta, det är ju så kul!!!
    Är allergisk mot ylle i kläder men inte kunde jag tänka mig att jag inte skulle kunna sticka i ylle!!!

    SvaraRadera
  13. Har stickat ett par månader med yllegarn som är behandlad så att drt går att tvätta. Har fått utslag och klåda kring munnen, men vet inte om det är yllet dom är boven. Skall sluta med det ett tag och se om det hjälper. Skulle tycka det var jättehäftigt att råka på dej när du spinner!

    SvaraRadera