Take this walz, take this walz eller Vals för Satan

Kära companion mitts. När du bjöd upp till dans såg jag framför mig hur vi skulle sväva på moln i en stolt vals och hur vi skulle dansa in i evigheten till tonerna av Dance me to the end of love. Men vi dansar i otakt, vi trampar varandras fötter blodiga och när musiken går i dur ser vi ut som att världen går i moll.

Till en början var våra steg trevande och när rytmen av rät, rät, omslag och rät satt sig i ryggraden började vi prova på piruetter och kanske var det då vår vackra vals mer började likna fars. Eller något som det här;



Vi har tagit time out och kreativ paus, lindat våra tår och fötter och fattar mod för one last dance. Nu har jag förstått, vår dance är inte vals, det är en foxtrot! Det är inte så konstigt att vi trasslar in oss i varandra och vi inte dansar efter samma diagram!

Vi fattar tag i varann som Fred och Ginger, vår tid på scen är nu, ridån höjer sig och det är dags att visa vad våra ansträngningar skapat. Låt oss visa världen den magi som vi kan åstadkomma, låt oss vässa vår knitPro-taktik och höja ribban med diagram av blå, blå, vit, tumkil och snurr. Låt oss enas i en foxtrot som får oss att förlora tid och rum, med både klass och fart!



För att fira vår relation, kära Companion mitts, vill jag spela den sång som känns så synonym med vår relation, Vals för Satan (din vän pessimisten);