lördag 12 december 2009

Små, små steg och stora ankomster

Min farmor brukade sticka en typ av tofflor eller mockasiner eller vad man nu ska kalla det som satt fantastiskt på foten och som jag älskat och slitit tills de fallit i bitar. Jag har frågat henne ett par gånger hur hon gjort dem, men har fått svaret; Äh jag stickade bara efter huvudet, efter ett mönster som min mamma brukade göra.

Min farmor tillhör Enare-samerna från norra Finland, en väldigt liten grupp vars dialekt endast talas av 300 personer i hela världen! Hennes stickade alster andades alltid samisk anda och jag har alltid tilltalats av dem.

Jag har tittat, vänt och vridit och sprättat upp en trasig och utnött. Och nu tror jag äntligen att jag tror att jag klurat ut hur hon gjorde dem!



Här är en mini baby-version som förhoppningssvis snart kommer att sitta på världens finaste flicka som föddes i onsdags! Jag presenterar stolt mitt vackra bonusbarnbarn som ännu inte fått något namn!



Min inre resa för mig på nya hantverkstankar och jag har börjat fundera en hel del på bandvävning. Band av olika slag (t.ex. skoband och bälten) är en central del av de samiska bruksföremålen och jag vill gärna utforska något sådant. Jag tänker mig börja med ett nyckelband, t.ex.

Jag har surfat runt och hittat ganska mycket bra, men nu vill jag ha ERA bästa tips! För en nybörjare, vad behöver jag för utrustning? Vad använder man för material? Har ni tips på hemsidor, litteratur och sånt?

3 kommentarer:

  1. Ja jag kan ju inte hjälpa med bandvävningen (fast jag är nyfiken på det), men oj sicken söt liten toffel! Och bebis med. :-)

    Grattis farmor får man väl säga då. ;-)

    SvaraRadera
  2. Åh, grattis! En sådan fining!

    SvaraRadera