I går när jag kom hem låg ett paket i min brevlåda. Garn och Choklad tänkte jag. Men icke, även detta paket var stämplat i Göteborg. Ni som läst mina tidigare paketinlägg vet vid det här laget hur min "öppna-paket-strategi" ser ut. Lite som en hund med dunkudde kan vi väl säga.
I paketet fanns ett otroligt somrigt och härligt sockgarn med en färgställning som får mig att tänka på sorbet-glass och melon. Där fanns också tre paket med ledtrådar på; "något för sena kvällar", "balett-tillbehör" och "pauspåse". Och ett brev förstås.
Mina barn, som vid det här laget tror att vi har en magisk brevlåda som ger mamma paket som får henne att gråta, fick det ridderliga uppdraget att öppna paketen. I paketen låg i ledtrådsordning; en virknål med inbyggd lampa (perfekt till sticklägret!!), vackra stickmarkörer och ändstoppar.
Och nu till mitt tårdrypande tacktal:
Paketet kom från allra finaste Cecilia. Kreativa, inspirerande och otroligt duktiga Cecilia som blev en av mina allra första bloggvänner och som med sina uppmuntrande, omtänksamma och kloka kommentarer som jag tror är uppskattade på många, många fler bloggar än min. Cecilia har inspirerat mig till både det ena och det andra, spinningen skyller jag helt på dig! :-)
Jag känner mig som världens mest lyckligt lottade människa, jag känner mig fantastiskt utvald och jag är så otroligt rörd över ditt enormt generösa paket men mest för att jag fick förtroendet att ta del av ditt liv!
Jag vet inte hur jag ska tacka dig, Cecilia. Jag hoppas du kan känna min glädje och uppskattning hela vägen hem till dig! Tack, tack, tack!
Jag tycker att det är fantastiskt att det finns så varma och omtänksamma människor och jag är inte förvånad att det är just i stickvärlden som man hittar så otroligt många! Tänk hur världen skulle se ut om den styrdes av människor som stickar, virkar, väver eller spinner?
En annan sak som slagit mig tidigare men i ännu större utsträckning nu, är att Göteborg med omnejd verkar vara "the-place-to-be". Jag har bara varit en gång i Göteborg, och nu får ni ursäkta mig, men jag var inte jätteimponerad. Kanske var det bara fel tid på året och jag fick se Göteborgs värsta sida?
Utifrån det jag läser i mina favoritbloggar så verkar det vara en fantastisk plats fylld med fantastiska stickare och stickerskor! Jag undrar om jag kan ta mina favoriter från Arvidsjaur och flytta dem ner till Göteborg.
Vad säger du Ulrika? Om jag hittar ett hus vid havet och kan begära förflyttning är saken avgjord! ;-)