Swallowtail

Stickad i merinoangorett på 3 och 3,25 rundsticka. Det gick åt ca 40 gram totalt och jag är omåttligt stolt och förundrad över resultatet. Tänk att jag åstadkommit något så otroligt vackert!

Än faller snön

Rose Red

Ros på blockning

En rosa Rose Red, stickad på 3 mm strumpstickor i M&K Eco Baby Ull i färg 179 som jag fick av Elisabeth i Hemlis 6. Utav någon konstig anledning fick jag för mig att jag hade tre nystan i stället för två och kontrollerade inte det föränn när jag nästan var klar och det andra nystanet tog slut.

I desperation bad jag om råd i bloggen och lösningen blev en kombination av en av mina första tankar och de goda förslag jag fick. Jag förkortade flätorna något och maskade av med en avvikande färg. En gammelrosa mohair så det syns inte så stor skillnad.

Rosen var en glädjefull stickning, Ysolda en fenomenal designer som designar mönster som är vackra, snabbstickade och proppfyllda av ren stickglädje. Jag kommer absolut sticka fler, detta mönster är bland de roligaste jag någonsin stickat!

Enare-vante

Bokefterlysning

Jag har under en ganska lång tid varit på jakt efter boken; Sata Kansanomaista Kuviokudinmallia av Eeva Haavisto. Det är en fantastisk bok med 100 vantmönster publicerad av WSOY 1947. Nytt tryck gjordes 2008 men den finns inte att få tag på någonstans.

Jag har försökt via bud-sajter - både i Sverige och Finland. Jag har engagerat min släkt i Finland, lagt ut frågor på ravelry och dammsugit antikvariat. Den är en svår rackare att få tag på. Därför undrar jag. Finns det någon därute som har boken i sin ägo, som känner att de skulle vara villiga att sälja den till mig? Det är värt ett försök iallafall!

Rose Red dilemma

Med 6 varv kvar på min rose red tog garnet slut. Därav titeln. Nu är frågan, ska jag förkorta sista flätan, eller försöka få tag på mer garn i samma färg för de avslutande varven och hoppas på att färgbaden inte skiljer sig åt allt för mycket? Dilemma, dilemma.

Önskar jag vore någon helt annanstans. Superdepp.

I morse blev jag utsatt för härskartekniker på ett möte som jag höll i. En av mina kollegor låg över skrivbordet, gäspade, suckade och himlade med ögonen. Det var så oväntat att jag knappt hade sinnesnärvaro att reagera.

Efter beskedet att "min" läkare inte kommer tillbaka till vårdcentralen föränn till sommaren gick jag in på toaletten och grät en skvätt eller två. Höll minen över lunch och gick sedan hem för att krypa ner under täcket.

Ridå.

Rose Red

Lina

Mössan Lina blev färdig efter dagens stickcafe, tajt och lagom för en mössa som inte riktigt behöver täcka öronen.

Riktigt roligt mönster, inte speciellt krävande men med makalöst resultat. Jag gjorde 4 repetitioner och en ganska modifierad minskning. Det gick åt ca 40 gram, på stickor 3,25 av ett acryl-nystan som jag köpte på mig just när jag hade börjat sticka som faktiskt inte är så dumt för att vara just akryl. Kommer mest troligt att sticka fler av denna mössa. Men i ull nästa gång.

Bilderna är lite svårare. Det är dåligt ljus och svårt att fota sig själv. Men nån bild av hur den blev får ni ju iaf!

Tröstgarnsbeställning

Arvidsjaur-Stockholm-Finland tur och retur

I helgen har vi varit på resande fot, vi har ätit en västerbottenssmörgås på Ostens hus i Burträsk, varit in på många snabbmatsrestauranger längst E4an. Varit på Finlands-kryssning och firat en 80-åring och sedan samma resa hem igen. Och hela tiden låg kameran hemma. Snart får jag de bilder jag tagit med min fars systemkamera, fram tills dess kan jag säga att det var vackert, hektiskt och ganska så underbart.

I bilen påbörjade jag en Lina-mössa eftersom jag kommit fram till att när jag numer behöver mössa inomhus för att värma mitt onda huvud behöver jag ju sticka mig ett par tunnare snygga mössor! Jag lider inte av startitis... Inte alls. Men jag tar tacksamt emot tips på mössmönster!

Idag skiner solen över Norrbottens inland!

Ute/Inne

Tröststickningsvantar påbörjade

Marknad och dop

Helgen som gick var fylld av liv och rörelse. Arjeplogs vårmarknad är ett måste tycker jag, en chans att fara och hälsa på släkten, ta en tur på fantastiska silvermuseet, insupa Arjeplogs fantastiska kyrka och passa på att köpa en massa godsaker som kaffeost, habberbröd och renkorv.

I halvtid njuter man en souvaskebab och om lusten faller på kan man köpa nygjorda munkar med alla möjliga fyllningar och topping. Garnstånden drog min äldsta son mig ifrån med skarpa tillsägelser; "Mamma du HAR redan garn".

Marknaden är ett löfte om vår i annalkande. Ett löfte om att vintern kommer att släppa sitt tag om vårt rike och att våren är i antågande. Arjeplog är mina drömmars land - fastän det händer att det snöar kring midsommar.

På lördagen döptes det senaste familjetillskottet, mitt bonusbarnbarn Lily. Arvidsjaurs kyrka är fenomenalt vacker och välbesökt. Förra året var den faktiskt nominerad till Sveriges vackraste kyrka.

Det lilla flickebarnet som välkomnades in i församlingen var minst lika vacker i sin vita skrud.

På stickfronten går det framåt, minstingens sockar är avslutade. Stickade i Järbos Mellanraggi, ca 30 gram gick åt och mönstret är den fenomenala och otroligt inspirerande Dödergöks i en minivariant.

Min Swallowtail har en rapport kvar tills den är färdig, jag kommer avsluta den, men har för ont i huvudet för stickning som kräver koncentration. Läkaren har beordrat många, många prover för att hitta orsaken till varför jag mår. Under tiden är jag deltidssjukskriven för att orka vara människa.

Jag är så otroligt glad och tacksam för att jag har hittat så många vänner i stickbloggssfären som underhåller mig, inspirerar mig och rör mig med sina bloggar, sina kommentarer och genom att de är sig själva. Mitt liv är så mycket rikare tack vare er!

Underbara torsdag

Min definition av en lyxig dag innebär;

*sovmorgon

*stickning på dagtid framför tvn

*ett långt bad i lugn och ro

*sopplunch

*middag med trevlig sällskap

En gång i veckan jobbar jag kväll och nästan varje gång får jag med samtliga av alla ovanstående punkter. Idag är en sådan dag. Utanför faller snön och jag förbereder mig för att göra en kväll på världens bästa arbetsplats.

Varma ullsockar till grabbarna grus är under produktion. Jag tänker mig knallrosa häl för att balansera upp det blå.

I morgon bär det av till arjeplogsmarknaden och förhoppningsvis kommer jag hem med en risku som jag letat förtvivlat efter!

Stickcafé

Plötsligt förstår jag vad alla pratar om. Jag som aldrig gått på stickcafe av olika anledningar, mest feghet i ärlighetens namn har idag varit på jungfrutur. Och jag hade så fantastiskt roligt. Gott fika, underbara och härliga kvinnor och fina stickningar förstås.

Jag är fylld av energi och inspiration och efter att ha klämt och känt på Ulrikas vill jag sticka klart min Swallowtail som aldrig blev färdig eftersom jag stickade samtidigt som jag tittade på Melodifestivalen och sen fick sticka baklänges en hel rapport. Och ett par mitered mittens (ravelry länk) ligger också bra till!

Jag ser redan fram emot den 23:e - synd att det är så långt tills dess!

Med vår i sinnet

Jag vill börja med att tacka för alla fina kommentarer jag fått. Stick-världen är onekligen en oerhört generös och omtänksam skara underbara människor. Ja, jag menar just du, och du och du.

Jag vaknade i morse av att solens strålar letade sig in genom fönstret och smekte min kind. Mina barn sov fortfarande och jag låg kvar en stund och njöt av deras tunga och trygga andetag. På nyheterna lovade de en varm, klar dag.

Så vi tog ledigt från måsten och packade väskan med varm choklad, grillkorv och bullar och tog skotern till stugan för att njuta av våren som är på ingång. Det är svårt att tänka sig när man ser bilden på min flytbrygga nedan. Den som jag brukar sitta på och sticka och njuta av ljudet av vattnet som slår mot bryggan.

Grillen väntar på att åter få bli det huvudsakliga matlagningsverktyget.

Snön omfamnar den gamla höladan från slutet av 1800-talet. En gammal man berättade för mig att platsen där vår stuga står brukade vara sommarbetet för deras kreatur. På den tiden fanns inte dagens vägar och det var lite svårare att förflytta djuren än vad det är idag. På insidan av ladan i timret finns signaturerna från de tidigare ägarna. En kulturhistoria väl värd att bevara.

Uteplatsen fick vi skotta fram

Så här mycket njuter jag av att få vara ute i naturen!

Swallowtailen har fyllt mig med en stickglädje som jag inte kännt sen... ja jag vet inte om jag kännt så här någon gång. Den fyller mina tankar varje vaken stund och jag har gjort första repetitionen av Lily of the Valley och tror att sjalen kommer att bli klar redan i helgen. Det ska bli så spännande att se hur den blockas!

Sucka mitt hjärta, men brist ej

Sen en tid tillbaka har jag inte varit helt 100. Igår fick jag träffa en fantastisk läkare som satte sig ner och lyssnade, antecknade ställde frågor, hummade, kände efter och funderade. Tänk att det gör så stor skillnad, att få träffa en doktor som tar sig tid, vågar ta bollen och som lovar att vi inte släpper det här föränn det är ordentligt utrett.

Jag fick lämna 3000 prover, däribland ekg och blodprover. Och han kunde utesluta de stora och mest oroande anledningarna till varför jag har så ont i huvudet, är så andfådd och varför pulsen skenar för den minsta lilla ansträngning. Nu väntar vi på provsvaren och hoppas på att de kan visa nåt. Tills dess känner jag mig som en uttjänt kvinna som sitter jag när jag hackar lök, kör bilen ända fram till dörren och lägger mig och sover direkt efter jobbet.

När jag orkar tröststickar jag på min swallowtail som fyller mig med riktig stickglädje som jag inte känt på länge, varför har jag inte påbörjat den föränn nu?

Citron

Stickad med en 3,5 och en 4,0 tip för att motverka allt för stor skillnad mellan rät och avigt varv. Sjalen är i knallgult Angorett, Merinangora Filati S.p.A. inköpt hos Liene. Blogger bjuder återigen på funky layout. Mössfrillan får jag nog stå för alldeles själv...

Citron var en spännande stickning och jag har varit rätt skeptisk från början till slut, men nu är den blockad och klar och jag är nöjd, den behövs i snökaoset! Sista 11 varven var sjukt dryga och tog i princip hela helgen att klara av. Fast vid närmare eftertanke var det ju 7020 (!) maskor för sista volangen!

Sjal nummer tre för i år, som tog 10 dagar totalt är avklarad och jag börjar omedelbart på en.... swallowtail... Marsmönstret i pulsklubben får bli min tröststickning när jag kör fast tror jag!